Nytt filmtips i pendang till det föregående!
En kinesisk film som visar, inte de grymma sidorna av kapitalism, likt migrantarbetarnas tuffa villkor i filmen “Blind Shaft” (2003), släppt två år efter Kinas inträde i WTO. Utan istället motsatsen. Frukten av hårt arbete tillägnat smarta saker, som i gatuförsäljning av smarrigt ris på den öppna marknaden.
Filmen heter “Hibiscusstaden” (1987) och är en fin berättelse om hur marknadsekonomi och privat företagande kan uppfylla drömmar; och hur avundsjuka och socialism kan pulvrisera dessa. Hibiscusstaden släpptes under en tid, precis innan frihet föddes i Europa (i och med Berlinmurens fall) – och frihet dog i Kina (i och med massakern på Himmelska fridens torg). Kanske är det detta som gör den så speciell?
Värt att ha i åtanke när man ser filmen är de händelser som föregick 1900-talets bonderevolter. Likt Kina under kinesiska revolutionen 1949, Ryssland under ryska revolutionen 1917, eller Sverige under hungerrevolten samma år, skedde upproren i Kina delvis till följd av extrem ojämlikhet. Bakgrunden till ojämlikheten låg i exploaterande icke-förhandlingsbart skuldslaveri, samt faktumet att endast en liten del av befolkningen hade möjlighet att äga mark. Icke att förglömma, avsaknaden av en rättsstat. Förhållanden som skapade ett nollsummespel där den enes vinst alltid var den andres förlust.
En viktig anledning till att Sverige undvek revolution 1917 var att Sverige hade en stabil centralmakt som var stark nog att förbigå vissa av de konservativa och industriella intressegruppernas framställda hinder gentemot allmän rösträtt – något som därmed kunde införlivas 1918 och dämpa konflikten. I Ryssland och Kina saknade staten den administrativa och flexibla styrka som krävdes för att tillgodose böndernas intressen (möjligen på grund av sin öppna geografi, ständiga yttre hot, exploateringsfokus, och ortodoxa syn på underkastelse och hierarki). Istället var det lokala krafter, som adelsmän och jordägande lärda, som hade mest makt – vilket öppnade upp för utsugning och förtryck.
När krig och plötslig industrialisering slog till blev det för mycket för staten – och revolution och jordreform blev verklighet. I Ryssland och Kinas fall slutade jordreformerna sammantaget i svält och tragedi. En anledning till det sorgliga utfallet tros vara den naiva synen på att omfördelning av mark skulle räcka för att skapa välstånd. I praktiken krävs det mer för att landreform ska lyckas bryta orättvist fördelad makt – saker som utbildning, marknader, och kompensation gentemot de ursprungliga ägarna. Dessa justeringar tros i alla fall ha bidragit till Sydkoreas, Taiwans, och Japans mer lyckade landreformer. I Sveriges fall var en framgångsfaktor även vår gradvisa justering av orättvist fördelad mark (skiftena) som fungerade som en ventil för missnöje som höll samhällskontraktet vid liv, ända tills demokrati kunde fånga upp Sverige i sina armar.
Se filmen!
Länk till IMDB-sida för Fu rong zhen (1987): https://www.imdb.com/title/tt0087301
Leave a Reply